Öl består i grunden av 4 olika ingredienser: malt, humle, jäst och vatten. Utöver dessa kan det ibland tillsättas diverse anda ingredienser för att få en speciell karaktär på sin öl som t.ex socker, frukt, råfrukt (ris eller majs), osv.
Malt är framför allt mältat korn, men kan även vara mältat vete, havre eller råg.
Maltens främsta uppgift till ölet är att bidra med socker som senare omvandlas till alkohol och koldioxid. Malten kommer även bestämma färgen på ölet. En malt som bara precis har torkats kommer att ge väldigt lite färg till ölet och vi får den klassiskt guld-gula ”ölfärgen”. Om man däremot torkar malten på en högre temperatur och under längre tid så kommer malten bli något mörkare, precis som när man bakar en kaka. Detta kommer att färga ölen och vi får en mer bärnstensfärgad/brunröd öl. Om man däremot rostar malten så den blir mer eller mindre svart så kommer även ölen som använder den typen av malt bli svart.
En normal fördelning av malt i ett recept. Är att man har 90% av den ljusaste malten då den kommer att ge mest socker till vörten. Även i en så mörk öl som Guinness har man endast ungefär 10 % rostad malt/korn.
Humle är ölens krydda och bidrar med både beska och med smak som t.ex citrus, blommigt, kryddigt, gräsigt mm.
Beroende på när man stoppar i humle i byggprocessen som kommer den bidra på olika sätt.
Tillsätts humlen tidigt i koket kommer den bidra med beska och tillsätts humlen sent i koket eller till och med efter att man kokat i jästanken så kommer humlen att ge ett större smakbidrag.
Humle har även en konserverande egenskap vilket gör att ölen håller sig länge. Tyvärr så kommer humlesmakerna att avta ganska snabbt så öl med mycket humlesmak skall man försöka dricka så färska som möjligt.
Ett gammalt talesätt är att bryggaren gör vört och det är jästen som gör öl.
I sista process steget i ölbryggning så tillsätter man jäst till vörten. Vörten består till stor del av socker som man fått från malten. Det jästen gör är att den äter socker och lämnar efter sig alkohol och koldioxid men även lite andra smakämnen (estrar och fenoler). Vissa av dessa extra smakerna är något man vill ha i sin öl, t.ex tysk veteöl och de belgiska klosterölen. Andra är däremot rena felsmaker som man vill undvika. Detta gör man främst genom att styra temperaturen så att jästen mår så bra som möjligt under jäsningen.
Öl består till 90% av vatten. Så ett bra vatten är en förutsättning för att kunna göra ett gott öl.
Men alla vatten passar inte till alla typer av öl. Vattnets hårdhet påverkar en hel del hur slutresultatet blir. Har du ett hårt vatten så passar det bättre med mörk öl. Vill du ha ett ljust öl men runda och mjuka smaker som tjeckisk pilsner så skall du ha ett mjukt vatten.
Med dagens teknik kan man enkelt tillsätta de salter som passar det ölet man skall brygga. Så idag kan man i princip brygga alla öl över allt och den geografiska platsen har väldigt lite betydelse.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna